...and I realised last night that it's not possible to write the grades on the Internet at home, you have to do it in school! Damn...
I just want to get some sleep right now - I feel no desire whatsover at the moment to go camping with our students.
Aye, I am tired and I am cranky - and I think I am catching a cold... life's just great!
/Gabrielle
torsdag 31 maj 2007
onsdag 30 maj 2007
Did That Girl Just Flirt With me?!
I've received plenty of compliments today, typically, on a day when I really didn't make an effort of looking good. It just kind of happened. Haha... well, later today when I roamed Hemköp in search for healthy things to eat, a girl who had stood beside me for a while, approached me and smiled. I thought she would ask me where she could find this or that, BUT instead she said... "I was just wondering, where have you bought that cardigan? It looks so nice and cozy!" and then she smiled some more while making a beckoning gesture as she would have liked me to come closer so she could touch it as well. I felt kind of uncomfortable because it's not always easy taking compliments from strangers. But I answered her question and then she stayed for a while longer and I smiled the smile of a person who wished she was somewhere else. Then we parted. But when I went back to the vegetables she appeared again, took eye contact and smiled... For the first time it really felt like I was hit on by a girl... Was I? Or was she just plain interested in my cardigan?Strange feeling I must say...
Lots of Love,
Gabrielle
Feeling Like Lara Croft...
Gabby here... I'v been awake for several hours last night, and why I don't really know. If it is because I'm nervous about the smear test or because of something else. Woke up with the song "Kan vi börja om på nytt" in my head - it's stuck and I can't get rid of it. Watched some television and surfed the Internet, nothing new and exciting though.Anyway, took a morning walk for 30 minutes and complained to myself about my ass hurting from last night's bike ride. Haha, not a ride on anything else, mind you! I'm a grass widow at the moment. Haha! Oh, I'm sooo funny!
You might wonder about the title of this blog entry. Well, after taking a nice, well-deserved shower, I put on my cargo pants (which now actually fits for the first time!) and a new white tank top and then I braided my hair. Then I walked past the mirror and guess who I (almost) saw? Yep! Lara Croft! Haha... I know, being a bit cocky after losing almost five kilos now...
Hope everything goes alright today, sorry for being away, but it feels like a necessary thing this smear test, no matter how unpleasant it is.
See ya soon!
Lots of Love,
Gabrielle
tisdag 29 maj 2007
Bree is back...Cakes,love and teenage freaks!
Hello my dear desperate friends...
I have to write in swedish because otherwise it vill take me two hours to write some lines for this blog..
Jag gillar verkligen diskussionen om sambandet mellan kärlek och mat. Susan så fort de får smak för din mat så är de fast, vet ingen som lagar så gott som du. Själv gillar jag att laga mat men älskar att baka...Det är härligt att arbeta med deg och att känna den underbara doften av nybakat bröd. Bakning är ett sätt för mig att vara kreativ och fungerar bra som terapi...För tillfället försöker jag att baka lite då jag, och även min man gillar att äta bakverken som gärna jäser även på kroppen. Tur att min dotter fyller snart, för då får jag baka igen och då måste jag ta mig tid att göra det, det blir kul!
Ja, det där med att behålla en man...jag säger bara Daimtårta med nötbotten, chokladtårta med massor av smör och blockchoklad, nybakta frukostbullar som fått jäsa över natten i kylen...ja, även han blev fast..I ditt fall Susan så visade det sig att det inte var en "riktig karl"du hade på kroken i tio år. Han fattar inte vad han gått miste om och jag är hundra på att han aldrig kommer att få en så smakfull väg till hjärtat igen. Han mumsar säkert torra överstekta fiskpinnar o pulvermos med sin sekreterare och tänker på din mat...LOOSER (förlåt..han e ju lilltjejens pappa)
Jobbet då hur desperat är det inte..Idag efter en halv dag med våra kära elever och diverse trots, utbrott, mm..utbrast jag (efer att ha stängt lärarrumsdörren efer mig)
"Hälften av dem är ju freaks och jag har ju inte kompetens att ta hand om dem"
I detta ögonblick står en av våra juveler med ja, vad ska vi säga..en del överskottsenergi..och trycker sin lilla nos mot vårt runda lilla fönster på dörren. Då bras vi ut i skratt..vi bara skrattade och skrattade och det gick inte att sluta..Tänk vad härligt att man kan se det komiska i det jobbiga och återigen ta vara på ett litet men väldigt härligt och betydelsefullt ögonblick.
Thats all for now..see you soon!
Love Bree
I have to write in swedish because otherwise it vill take me two hours to write some lines for this blog..
Jag gillar verkligen diskussionen om sambandet mellan kärlek och mat. Susan så fort de får smak för din mat så är de fast, vet ingen som lagar så gott som du. Själv gillar jag att laga mat men älskar att baka...Det är härligt att arbeta med deg och att känna den underbara doften av nybakat bröd. Bakning är ett sätt för mig att vara kreativ och fungerar bra som terapi...För tillfället försöker jag att baka lite då jag, och även min man gillar att äta bakverken som gärna jäser även på kroppen. Tur att min dotter fyller snart, för då får jag baka igen och då måste jag ta mig tid att göra det, det blir kul!
Ja, det där med att behålla en man...jag säger bara Daimtårta med nötbotten, chokladtårta med massor av smör och blockchoklad, nybakta frukostbullar som fått jäsa över natten i kylen...ja, även han blev fast..I ditt fall Susan så visade det sig att det inte var en "riktig karl"du hade på kroken i tio år. Han fattar inte vad han gått miste om och jag är hundra på att han aldrig kommer att få en så smakfull väg till hjärtat igen. Han mumsar säkert torra överstekta fiskpinnar o pulvermos med sin sekreterare och tänker på din mat...LOOSER (förlåt..han e ju lilltjejens pappa)
Jobbet då hur desperat är det inte..Idag efter en halv dag med våra kära elever och diverse trots, utbrott, mm..utbrast jag (efer att ha stängt lärarrumsdörren efer mig)
"Hälften av dem är ju freaks och jag har ju inte kompetens att ta hand om dem"
I detta ögonblick står en av våra juveler med ja, vad ska vi säga..en del överskottsenergi..och trycker sin lilla nos mot vårt runda lilla fönster på dörren. Då bras vi ut i skratt..vi bara skrattade och skrattade och det gick inte att sluta..Tänk vad härligt att man kan se det komiska i det jobbiga och återigen ta vara på ett litet men väldigt härligt och betydelsefullt ögonblick.
Thats all for now..see you soon!
Love Bree
Chocolate Cakes and Good Looks?
Haha... Well, thank you Susan! I DO know that my chocolate cake isn't of this world... in fact, it's fabulous! Hihi... I'm not quite sure that Carlos has tasted it yet though, and I still managed to seduce him alright.And about the looks... I never thought of myself as someone with good looks, so thank you for bestowing compliments upon me! ;-) You're beautiful too, all of you - Susan, Bree and Lynette - Lovely in fact!
Still trying to lose some weight... So that yummy recipe you gave us Lynette, I'll save for another occasion. took a walk this morning for 30 minutes and felt quite good about it. At least two more kilos and then I'll be satisfied for the time being. Think I'll have to take a bike ride around the lake in my hometown later this evening so my ass will get used to the saddle before Thursday... ;-)
Later - my class is waiting,
Gabrielle
måndag 28 maj 2007
All these men in my life...

As the mother I am, I am always looking for Mr Right for my daughter, not as a male for her but as the perfect man for me and my daughter. But where do one find that kind of a man? Tonight I´ve been practising my skills as a baker all to be able to please a new husband and father. I dont really know if I did well but I´m filling my fridge up for brand new openings in my lovelife... You know what they say: The only way to a mans hart is trough the kitchen. I do well in cooking so it has to depend on the other thing then?

Or what do you say Bree? I know you´re both a great chef and baker, always the perfect mother and you have been able to keep your man... How do you do?
And you Lynette, I saw your recipe and I know it´s good but I know you are struggeling in the kitchen so you might have a better secret than trough the kitchen way? As a fact to that we got the motive why your husband is the chef in your house and has started his own business...
Gabrielle, I know that the only way for you to seduce someone is by doing your glamorous chocletcake almost with the same effect as in the movie "Chocolat". I don´t expect you to share your secret ingredients and I sure as beeep don´t got your looks.
So what can a descent girl like me do? Take my daughter to the bakery...
BTW: Took the Desperate Housewives test and I really am myself!!!
/Susan
lördag 26 maj 2007
Sell your soul to the Devil........

and take a bite of this cake......
2 ägg
3 dl socker
2 1/2 dl vetemjöl
1 1/2 tsk bakpulver
1 1/2 tsk vanillinsocker
3-4 msk kakao
150 gram smör
1 1/2 dl vatten (kokas)
Glasyr (kokas hastigt)
2 msk smör
1 1/2 dl florsocker
1/2 msk kakao
3 msk starkt kaffe
1 1/2 dl kokosflingor
Övrigt: 175 grader, receptet är till en liten långpanna, satsen dubbleras vid stor långpanna.
Good Luck/Lynette
fredag 25 maj 2007
A new bright day......(at home)..
Idag har det varit en riktigt bra dag, kanske har det och göra med att jag befinner mig på hemmaplan..och min kaotiska vardag tillsammans med mina "små troll" har artat sig riktigt bra. Dagen började05.55 med ett vråål -mamma!! idag var det min tur så bara att kliva upp..suck. Väl inne i min sons rum möts jag aven nedkissad säng men även av ett fantastiskt leende, som defenitivt smittade av sig på mig. Härligt!
Förmiddagen fortlöpte som vanligt, med halva kylen utkastad av en lätt frenetisk tvååring samtidigt som en underbar fyraåring gnäller "Inte dom byxorna....trosorna åker in i "färten"..lillebror får inte låna min rockring.." Cooolugn som man är tar jag allt med ro förstås (lätt ironisk) och det mesta reder faktiskt upp sig.
Senare åker vi till en vän, även hon med två småttingar och leker. Vi plöjde igenom två lekparker och tillsist blev det dags för mat...fyra härliga småttingar äter och när kalaset är klart undrar man hur mycket mat som egentligen åkte ned i magen..med tanke på att en kletig tjock beläggning av mosade våfflor och sylt breder ut sig under, runt och på bordet...Tur som är kommer dagens höjdpunkt, min son ska sova middag och jag lägger honom i vagnen. Men till mitt stora förtret har vi inte samma planer.Han skrattar, spexar och visar inget intresse av att sova. Då bestämmer jag mig för att skippa middagssömnen, han får va vaken jag orkar bara inte..men jag tar in hans fårskinn och hans filt och lägger det på golvet och säger till honom "Nu kan du ligga här och sova" min son nickar och lägger sig på skinnet.
Plötsligt inser jag att han faktiskt ligger kvar..minuterna går och jag ignorerar honom lite och han bara ligger kvar. Efter tio minuter ligger min minst sagt aktiva son på rygg med armana utåt och snarkar..."det kan inte vara möjligt" tänker jag och måste gå närmare för att se om det är sant..och det är det. Så..detta slutar med att jag och min vännina som sparat att äta lunch får äta i lugn och ro. Tjejerna bara lekte och min son låg "uthälld" på golvet och sov tryggt. Plötsligt inser jag vad stor betydelse de små stunderna har och att man verkligen tar var på dem och njuter. I vilken fas man än är i livet kommer nog alltid dessa små härliga ögonblick, då och då och då gäller det att man är med.
På jobber har jag för tillfället mina härliga små stunder när jag och gänget av "Desperate teachers" ses i lärarrummet. Det är så himla roligt och härligt att ni finns, ni är bäst!! Lynette..nu är det bäst att du tackar Ja till mitt erbjudande..hur ska det annars bli? Du är och förblir en av oss, The desperate teachers, ellerhur?
Love Bree
Förmiddagen fortlöpte som vanligt, med halva kylen utkastad av en lätt frenetisk tvååring samtidigt som en underbar fyraåring gnäller "Inte dom byxorna....trosorna åker in i "färten"..lillebror får inte låna min rockring.." Cooolugn som man är tar jag allt med ro förstås (lätt ironisk) och det mesta reder faktiskt upp sig.
Senare åker vi till en vän, även hon med två småttingar och leker. Vi plöjde igenom två lekparker och tillsist blev det dags för mat...fyra härliga småttingar äter och när kalaset är klart undrar man hur mycket mat som egentligen åkte ned i magen..med tanke på att en kletig tjock beläggning av mosade våfflor och sylt breder ut sig under, runt och på bordet...Tur som är kommer dagens höjdpunkt, min son ska sova middag och jag lägger honom i vagnen. Men till mitt stora förtret har vi inte samma planer.Han skrattar, spexar och visar inget intresse av att sova. Då bestämmer jag mig för att skippa middagssömnen, han får va vaken jag orkar bara inte..men jag tar in hans fårskinn och hans filt och lägger det på golvet och säger till honom "Nu kan du ligga här och sova" min son nickar och lägger sig på skinnet.
Plötsligt inser jag att han faktiskt ligger kvar..minuterna går och jag ignorerar honom lite och han bara ligger kvar. Efter tio minuter ligger min minst sagt aktiva son på rygg med armana utåt och snarkar..."det kan inte vara möjligt" tänker jag och måste gå närmare för att se om det är sant..och det är det. Så..detta slutar med att jag och min vännina som sparat att äta lunch får äta i lugn och ro. Tjejerna bara lekte och min son låg "uthälld" på golvet och sov tryggt. Plötsligt inser jag vad stor betydelse de små stunderna har och att man verkligen tar var på dem och njuter. I vilken fas man än är i livet kommer nog alltid dessa små härliga ögonblick, då och då och då gäller det att man är med.
På jobber har jag för tillfället mina härliga små stunder när jag och gänget av "Desperate teachers" ses i lärarrummet. Det är så himla roligt och härligt att ni finns, ni är bäst!! Lynette..nu är det bäst att du tackar Ja till mitt erbjudande..hur ska det annars bli? Du är och förblir en av oss, The desperate teachers, ellerhur?
Love Bree
Flundra lite på texten...
Artist: Hugh Grant & Drew Barrymore LyricsSong: Way Back Into Love
LyricsHaley:Ive been living with a shadow over head
Ive been sleepin with a cloud above my bed
Ive been lonely for so long
Trapped in the past, I just cant seem to move on
Hugh:I've been hiding all my hopes and dreams away
Just incase I ever need them again someday
Ive been setting aside time,
to clear a little space in the corners of my mind
chorus:All I want to do is find a way back into love
I cant make it through without a way back into love ohh
Haley:I've been watching but the stars refuse to shine
Ive been searching but I just dont see the signs
I know that its out there
Theres got to be something for my soul somewhere
Hugh:I've been looking for someone to shed some light
Not just somebody to get me through the night
I could use some direction, and I'm open to your suggestions
Chrous All I want to do is find a way back into love
I cant make it through without a way back into love
and If I open my heart again
I guess Im hopin you'll be there for me in the end
Haley:There are moments when I dont know if its real
or if anybody feels the way I feel
I need inspiration, not just another negotiation
Chorus:All I want to do is find a way back into love
I cant make it through without a way back into love
and If I open my heart to you
Im hopin you'll show me what to do
and if you help me to start again
you know that I'll be there for u in the end...
LyricsHaley:Ive been living with a shadow over head
Ive been sleepin with a cloud above my bed
Ive been lonely for so long
Trapped in the past, I just cant seem to move on
Hugh:I've been hiding all my hopes and dreams away
Just incase I ever need them again someday
Ive been setting aside time,
to clear a little space in the corners of my mind
chorus:All I want to do is find a way back into love
I cant make it through without a way back into love ohh
Haley:I've been watching but the stars refuse to shine
Ive been searching but I just dont see the signs
I know that its out there
Theres got to be something for my soul somewhere
Hugh:I've been looking for someone to shed some light
Not just somebody to get me through the night
I could use some direction, and I'm open to your suggestions
Chrous All I want to do is find a way back into love
I cant make it through without a way back into love
and If I open my heart again
I guess Im hopin you'll be there for me in the end
Haley:There are moments when I dont know if its real
or if anybody feels the way I feel
I need inspiration, not just another negotiation
Chorus:All I want to do is find a way back into love
I cant make it through without a way back into love
and If I open my heart to you
Im hopin you'll show me what to do
and if you help me to start again
you know that I'll be there for u in the end...
torsdag 24 maj 2007
De där huliganerna, vilka vi står ut med...
Vi lärare får höra och se mycket innan både öron hoppar av och ögon ploppar ut.
Jag trodde verkligen att det vi hade att säga till våra elever skulle ha effekt. Men se så fel man kan ha. Vid första tillfälle tar några små raringar tillfället i akt och gör en urbota dum sak! Totalt meningslös aktivitet som bara retar upp oss lärare. Jag tror allt handlar om makt, de vill bevisa att de inte bryr sig och att de inte lyssnar men där misslyckas de totalt, med den omvända psykologin som vi använder så förstår vi att de lyssnar!
Nej nu får jag verkligen göra som jag Susan brukar, vara en bra husmor o baka lite.
/Susan
Underbart är kort.........mina darlings...

My darling friends, för det är ni. Vi har haft ett underbart år "as desperate Teachers", så är det, ärligt. Vi har kämpat, planerat, utvärderat, skrattat, skrattat hysteriskt, festat, löst problem, gråtit, gjort slut, blivit ihop, undervisat och allt annat roligt man kan ha som lärare i ett arbetslag.......So what is to be said...............you are so f...ing beautiful darlings (passar det Lynetts stil eller?) lol...and above all this i am so greatful for the time we have spent together...big hug to all my lovely partyprincessfriends...
"Mamma det gick bra!"
Ibland funderar man vad det är värt att lägga ned sin energi på... Jag och min dotter hade en underbar kväll igår, en riktigt höjdarkväll.Jag sammanfattar allt med kommentaren: "Mamma det gick bra!".
Så här såg kvällen ut...
- Blöjbyte med nr. 2
- Febertermometerkrig
- 38,9 feber
- Alvedonintag
- Kissning på golvet och i pottan!
- Snörvelmysstund i sängen med snoriga pussar
- Kaskadspyor i sängen över pyjamasen, mig, sängen, kuddarna, täckena
- Ta upp barnet, "Mamma det gick bra!", spyor över halva köket och de delar av mig som ännu inte var ned spydda
- Spyor över badrummet, en härlig blandning av kokkorv, välling och blåbärsdricka
- Tvättning
- Bädda ur sängen in med allt i tvättmaskinen
- Omnattning i min säng
- Två telefonsamtal under nattningen
- Smyga upp och börja operation sanering av kök, badrum, vardagsrum!
Det är så härligt med barn men bäst är ändå när jag fick den där kramen med de tröstande orden "Mamma det gick bra!" Så det är ingen idé att hetsa upp sig bara svara med ett leende och en kram:
"Ja, Älskling, det gick bra!"
onsdag 23 maj 2007
Bree again... mina stackars kollegor..
Jaha, då var man där igen då...Jag som trodde att jag lämnat "gråta på jobbet klubben"för denna termin då jag faktiskt börjat inse att av de saker jag inte uppskattar med mitt jobb är det inte så många av dem jag själv kan påverka utan kan endast hitta sätt att förhålla mig till dem. Med denna visdom trodde jag att nu var "grinandet" slut. Men...jag och en kollega började idag prata om en situation med min ursprungsfamilj som är känslig för mig, brukar kunna hålla känslorna i schack men i då får jag en sån där varm och medlidande blick av en av er och plötsligt känner jag att fördämningarna släpper och tårarna väller ut...Stackars er "Desperate Teachers" är det inte grin över jobbet så kommer det grin över annat....jag är inte ett "freak" jag lovar! ...bara en trött så innerligt trött "småbarnsmamma-teacher" är så döless på trassliga relationer och människor som trasslat till livet för sig och på något underligtvis, fast jag inte är en del av trasslet, även mig. Jag antar att det har med de underbara känslorna att göra, de som tar mig på enorma höjder men även ner i djupa dalar. Kärleken till andra människor ställer också till det och gör livet många gånger komplicerat men också värt att leva.På skolavslutningen börjar jag min sommarkurs i 3D-cad. Ser verkligen fram emot att rita maskindelar i 3D-format hela sommaren. Maskindelar är underbart tysta och datorn en trevlig och för det mesta lydig och okomplicerad vän som jag aldrig behöver oroa mig för.
I sommar är det jag, min man o ungarna som härligt nog ger mig kraft och för det mesta tar mig till känslornas höjder och ger mig kraft att kravla mig upp ur dalarna, när jag på ett eller annat vis hamnar där. Visst är det läge för sommarlov nu, det är vi värda ellerhur?
//Bree
Gabbing Gabrielle...
I know girls, I write way too often here it feels like. And besides, I would really like for Lynette to compose something as well... I'm kind of curious about her writing style... aren't you? =DA new day, new desperate possibilities as Bree said yesterday, the sun is shining and GUESS WHAT! I've been out walking for 40 minutes this morning trying to persuade my ass to move upstairs to the penthouse too... haha... Susan, how do you do it?
Time to head for the shower, can't smell like an old gymbag or something even more gross, can I?
tisdag 22 maj 2007
Ashamed...
Carlos, the bastard...
...haven't answered my text message yet. What is he up to? Does he even care what I do? I mean, aren't I the MOST important thing (person?) in this world for him? Haha... just wondering. But I really hate feeling like this, being so... so, well... I can't find the words, but I hate waiting and I tend to make things out to be worse than they are. Yep, that's Gabrielle in a nut shell...Here's quite a suitable quote (Watermelon by Marian Keyes) describing my feelings about Carlos right now!
”Men,” said Anna, shaking her head in weary disbelief. “Can’t live with them, can’t live with them.”
“Can’t live with them,” continued Mum. “Can’t shoot them.”
There was a pause. Then Helen spoke.
“Says who?”
What, girls, should I do? Ignore him for a couple of days? Help a friend in need... please...
Bree har ordet...
Jaha..då var man med i "bloggklubben" då och det känns himla kul och spännande att lära mig något nytt. Det är extraspännande att vara Bree, en brutta i en TV-serie som jag aldrig sett. Min kollega övertygade mig dock att jag skulle passa som henne eftersom jag har barn och har sån "koll". "koll" tänkte jag och kände att det var det sista jag tänkte om mig själv just nu. Nu är livet bra snurrigt...men tack vare mina kära "desperate teachers" i arbetslaget håller man ångan uppe och klarar ännu en dag till när det känns tungt. Måste säga att just nu har vi många samtalsämnen i arbetsrummet..vi har alla olika livssituationer, problem och glädjeämnen, men det finns alltid utrymme att ventilera allt med varandra oavsett vad Cliff Barnes tycker om saken...I morgon är en ny dag med nya desperata möjligheter
//Bree
Susan, suddenly, speaking!

Klart vår promenad gav oss vår girlpower tillbaka efter en hektisk dag! Det är så skönt att man kan vara sig själv med er tjejer och inte var det fel att få upp rumpan en våning till, måste vart det Gabrielle försökte göra extra mycket då hon sprang upp för den långa trappan (alla är ju inte lika utseende fixerade som hon, hehe). Lynette och Bree skickade långa trånande och månne avundsjuka blickar efter de två brunetterna som febrilt arbetade rumporna mot the Penthouse.

Därav ett av dagens visdomsord:
Får jag visa er taket? Det är där uppe!
Dagens konversationscitat:
Susan (ungefär): "Jag känner mig som ett med er *pip*bor! Visst är jag lite som er?"
Gabrielle: "Jag måste kissa!"
Veckans sång:
(Hur lång tid tar det innan den dyker upp här?)
Way back in to love
Med Hugh Grant och Drew Barrymore från filmen Music & Lyrics.
Dagens fråga:
Who the f... is Edie?
Gabrielle speaking...
Oh my, what a hectic day, "Teknikdag" with lazy students, crazy students, happy students, angry students... the list could go on forever, but I will spare you the boring details. We survived this day too, Bree, Susan, Lynette and I, that's the most important thing. We stood by and cheered on each other, sang "way back into love" and acted really silly during the walk we took in the afternoon. Yes, we had great fun, however the people we met must have thought we had gone mad. =D
Have to eat dinner now... starving to death....
See ya tomorrow girls!
Nu är vi igång!
Efter en långpromenad tillsammans startar nu bloggandet med mina kvinnliga lärarvänner.
Här hoppas jag vi kan fortsätta skrattandet och gråtandet på ett underbart sätt! Självklart känner jag mig full av tillförsikt till detta precis som den blåögda romantiker jag är;).
/Susan

Prenumerera på:
Inlägg (Atom)


